Nä, just det, vatten har jag inte. I huvudkranen i källaren har det frusit igen. Jag smälter snö till tevatten. Och nu när jag bestämde att jag hade slipat klart på golvet i Johans rum och hade dammsugit men behövde svabba av det också före oljning och målning, då var det lite kris. Men jag kom på att det går lika bra med snö... Det gjorde det. Golvet blev rent och fint och nu ikväll när det hade torkat så har jag oljat det. Hoppas jag hinner måla i helgen.

Det är väl inte precis en yrkesskada jag har fått, men en hobbyskada kan man väl kalla det, det här nya ovanan att stirra upp i taket i alla hus jag kommer in i.... Jag hoppas innerligt att folk som kommer och hälsar på mig så småningom inte har samma dåliga vana. Jag måste nämligen tyvärr ge er rätt, alla ni som med rynkad panna har tittat på mitt skrynkliga tak och skeptiskt skakat på huvudet när jag glatt har påstått att "det kommer inte att synas sedan när taket blir målat...". Det syns. Skrynklor har en förmåga att synas även om de är vita.... Egentligen är det inte snilleblixten med glasfiberväven det är fel på, det kunde nog ha blivit bra. Felet är torremsorna vi satte upp. Nu har jag insett att när man sätter upp torremsor så ska de vara fuktade först, innan man limmar. Både den breda remsan och den olimmade mittremsan. Hade vi tänkt på det hade det nog inte blivit så fult. Fast det blir bättre än på bilderna sedan när taket har torkat igen. Pappen spänner sig när den torkar och en del av skrynklorna försvinner åtminstone. Jag tänker ha det så här i alla fall. Det är mitt hus och jag bestämmer själv vad som duger. Jag har ingen lust att riva ner pappen och ta bort tusentals nubb och tvätta ner limfärg.. Synd bara att man inte är lite händig, jag tror hela renoveringsprojektet hade blivit både bättre och lättare då...    

För att trösta alla som kanske har legat sömnlösa och oroat sig för mitt skrynkliga tak kan jag berätta att när pappen torkar spänner det upp sig rätt bra. Dagen efter första strykningen såg det ut så här:

Idag har jag haft time-out från allt vad kossor heter och bara målat hela dagen :-) Det började rätt bra. Äntligen gör jag skäl för mitt pris i byggnadsvård och målar lite snyggt. Jag blev inte nöjd med den ljusgrå färgen jag hade köpt, men som tur var hade jag ju garderat mig med en annan nyans. Den hette "skärgårdsgrå" och när jag tömde i den lilla burken i en halv burk med helvit färg så blev det helt OK tycker jag. Visserligen håller jag med Erik om att jag har valt en ful och underlig färg på skåpluckorna, men den här nyansen passar bra till dem åtminstone.... Tror jag...

Jag gör som man ska när man målar linoljefärg, målar tunt tunt, nästan masserar in färgen i träet och sedan avsluta med långa rakdrag. Allbäcks som tillverkar färgen jag köper påstår att man inte ska behöva göra så, man kan måla tjockt och bara en eller två strykningar. Men det tror jag de säger bara för att inte skrämma bort sådana kunder som tycker att det verkar jobbigt att måla med linoljefärg. Visst är det lite jobbigare att göra många tunna lager, men det blir absolut snyggare.

Ojdå. Jag skulle bara limma fast dendär plastmattebiten på bänken... Plötsligt tycker jag att det är bra knasigt att inte åtminstone måla kanten bakom skåpen med väggfärgen nu innan man flyttar in i rummet. det ska ju ändå göras och jag har färgen tillhands. Innan jag visste ordet av hade jag häktat av skåpsdörrarna och slipat till färgen. Klart att måla :-)

Golvet är också i stort sett klart att måla, bara lite lim kvar att slipa bort. Sedan ska jag olja golvet med linolja en gång före själva målningen tyckte han jag köper färgen av. Annars kanske golvet suger åt sig oljan i färgen lite ojämnt och då kan det krävas en extra strykning bara för att det blir flammigt. Jag undrar om man kommer att behöva kvistlacka på det här golvet, det är ju ett rätt gammalt grangolv.

Här en bild på tidningen, från 1957, som låg under linoleummattan. Kul sätt att tala om för mig när de gjorde jobbet tycker jag. Synd de inte fick vara med och se mig hitta den. Livlig aktivitet var det på biograferna på den tiden.

Tänkte att det kan kännas bra för Klaus att veta att jag följer hans goda råd. Nu är jag redo att måla både här och där. Faktum är att en känsla börjar smyga sig på mig, en känsla av att det kanske inte längre är helt oöverstigligt alltihop...

Jag var ju så nöjd med mitt målade kökstak, jag tyckte det blev så bra till slut och att det var värt allt arbete. Men jag ropade hej för tidigt... Nu fick jag se att färgen släpper på vissa ställen. Så kan man ju inte ha det. Jag har ju mer färg kvar i den nyansen (ungefär åtminstone) så jag slipade bort det bubbliga och sedan hoppas jag att det går att lappa i utan att det blir alldeles jättefula fläckar. Suck, aldrig får man vara riktigt glad...

Min bänkskiva blev i alla fall fin. Nu har jag lärt mig att linolja på färskt trärent virke ibland gulnar mycket medan den härdar. Det kanske inte blir snyggt. Tydligen kan man hejda det genom att solbleka oljan. Det är ju för sent nu, men jag kan inte låta bli att kånka ut hela bänkskivan i solljuset sådana här strålande vinterdagar. Vem vet, kanske har det en viss blekande effekt...? Pärlsponten bakom ska jag måla med en ljusgrå linoljefärg som jag också tänker använda på Johans golv och på fönster- och dörrfoder i köket. Ska provmåla lite först...

Faktiskt inte så förfärligt jobbigt att slipa bort limmet efter linoleummattorna. Det är snart klart för målning nu.

Rörmokaren ville ha upp diskbänken men då måste bänkskivan först dit. Den var sågad sedan en tid men nu är den även på plats. Underbar eller hur. Johans tall var det, som blåste omkull. Jag ska olja den men den kanske bör torka en tid till först?

Lite småfix med murstocken. Vet inte riktigt om jag kanske borde lägga mig i lite mer vilken puts han egentligen tänker använda... det borde ju vara kalkputs egentligen.. Men jag har stor respekt för den muraren som gör ett superjobb med kakel och klinkers så jag vill inte direkt vara besvärlig...

Tog också ett sista kort av schablonmålningen som någon gladde sig åt kanske 1870... Fint och prickigt hade de då i sitt spisrum.