Golvet i Johans rum blev så snyggt bara med en strykning! Det syns inte riktigt på bilden, men man ser ådringen i träet, nästan som laserat men ändå täckande. Jag behöver inte göra mer åt det golvet! Fast jag kan inte se hela ännu, det har inte torkat såpass att man kan gå på det. Det gör inget, ingen brådska. Synd bara att jag ställde hela rullen med det grövsta slippappret allra längst in...  

Jag är egentligen ingen målare. Jag tycker inte det är roligt och jag behöver flera veckors ställtid innan jag äntligen greppar penseln. Men när jag väl kommer igång tycker jag ändå att det är en rolig tid just när målningen är igång, allt står framme och det är bara att sätta igång med nästa strykning direkt när man kommer. Idag målar jag det sista av första strykningen på golvet i Johans rum. Grått. Och så har jag bestämt mig för att ta fram spegeldörren bakom masonitskivan och måla dörrarna också i samma gråa färg som golvet. Och så ska jag själv måla köksluckorna, jag ska ha en annan nyans, lite mer grågrön...

Det blev lite chockartat när jag plötsligt upptäckte hur jag färgsätter mitt hus. I en färgskala som spänner från dimgrå till skärgårdsgrå... Och om jag riktigt ska piffa till det så drämmer jag till med en blågrå eller en grågrön nyans! Oroande eftersom det ju inte är något som hänger ihop med vad som passar i huset, det är något som händer i min hjärna. (jag har också upptäckt att samtliga kläder i min garderob är svarta eller grå, möjligen svartvita...). Detta huset skulle ju bli min nystart. Här ska jag kunna göra helt som jag själv vill, här ska min kreativitet kunna blomma ut... i dimgrått och skärgårdsgrått......(!).

Nu är jag i alla fall medveten om problemet. Jag har ringt till min färgleverantör och bett honom ta hem lejongult, gammelrött, lindblomsgrönt m.m Nu ska det bli stänkmålning och schablonmålning! Och på spegeldörrarna i Johans rum ska jag måla ramarna i mörkrött eller mörkgrönt. Eller både och, det är ju liksom dubbla ramar.

Nä, just det, vatten har jag inte. I huvudkranen i källaren har det frusit igen. Jag smälter snö till tevatten. Och nu när jag bestämde att jag hade slipat klart på golvet i Johans rum och hade dammsugit men behövde svabba av det också före oljning och målning, då var det lite kris. Men jag kom på att det går lika bra med snö... Det gjorde det. Golvet blev rent och fint och nu ikväll när det hade torkat så har jag oljat det. Hoppas jag hinner måla i helgen.

Ojdå. Jag skulle bara limma fast dendär plastmattebiten på bänken... Plötsligt tycker jag att det är bra knasigt att inte åtminstone måla kanten bakom skåpen med väggfärgen nu innan man flyttar in i rummet. det ska ju ändå göras och jag har färgen tillhands. Innan jag visste ordet av hade jag häktat av skåpsdörrarna och slipat till färgen. Klart att måla :-)

Golvet är också i stort sett klart att måla, bara lite lim kvar att slipa bort. Sedan ska jag olja golvet med linolja en gång före själva målningen tyckte han jag köper färgen av. Annars kanske golvet suger åt sig oljan i färgen lite ojämnt och då kan det krävas en extra strykning bara för att det blir flammigt. Jag undrar om man kommer att behöva kvistlacka på det här golvet, det är ju ett rätt gammalt grangolv.

Här en bild på tidningen, från 1957, som låg under linoleummattan. Kul sätt att tala om för mig när de gjorde jobbet tycker jag. Synd de inte fick vara med och se mig hitta den. Livlig aktivitet var det på biograferna på den tiden.

Faktiskt inte så förfärligt jobbigt att slipa bort limmet efter linoleummattorna. Det är snart klart för målning nu.

Jag har hela tiden känt mig så säker på att det är ett bra golv i Johans rum. Bara att ta bort klickgolvet och skura och sedan skulle rummet vara klart att använda... Men under klickgolvet fanns linoleummatta (ditlagd 1957. det låg en tidning under golvet). Och mattan var limmad här och där. Fula ränder med gammalt lim. Dessutom har golvet mörknat i kanterna eftersom linoleummattan inte var heltäckande. Det kommer aldrig att gå att få det till ett snyggt skurgolv. Nu blir det till att krypa runt och försöka sandpappra bort limmet och sedan måla golvet. En grå linoljefärg lär det bli. Veckorna går...    

Johan vill ha skåpen omålade inuti. Och han tycker den ljusgröna insidan är jättebra. Och han vill ha kvar den ljusblå utsidan "tills vi har satt igång huset" så att han kan känna efter i lugn och ro vilken färg han vill ha sedan. Så nu har jag börjat skura och städa hans rum. Förutom golvet (som jag tänker återkomma till) är det "köksbänken" som är besvärlig. Jag hade bestämt mig för att måla den i en mörkgrå färg. Men så kom jag på att det blir en utmärkt användning för den (lite för) mörka plastmattan som blev över från golvet på lilla toan. Är väl bara att kleta fast med lite vävlim??      

Jag fick ju en liten burk spissvärta i pris för min goda byggnadsvård :-). Nu har jag provat den på spisen i Johans rum (som får vara en sorts testyta). Det var jättesvårt att röra upp den, all grafiten låg som en hård bottensats som efter viss övertalning lät sig förvandlas till en hård klump som det tog en halvtimme att röra ut... Men spisen blev riktigt bra om jag får säga det själv. Bäst blev den där järnet var "naket" sämst där den varit målad med nån sorts svart färg som nog inte var den här varianten av grafit och linolja. Tredubbla rektalhandskar hade jag, det var ett synnerligen kladdigt jobb, men rätt kul.