Det är inte alltid roligt med mitt hus. Jag börjar tillexempel bli rätt trött på att elda upp källaren, har hållit på med det nu i många veckor och det syns inte ens.. Kärvt också emellanåt att få drag i spisen. Jag tror det beror på att skorstenen är så stor. Tur att min händiga väninna kom på besök och visade mig några tricks!

 Och igår när jag skulle flytta den gamla moraklockan som var kvarlämnad ut från rummet där golvet ska brytas upp så gick det helt åt skogen. Jag hade nämligen ingen aaaning om att huvudet sitter löst på sådana klockor så jag lutade den för att komma igenom dörren... Superkorkat. Jag hade visserligen tur, inga vitala delar blev skadade men en del av färgen från urtavlan släppte.

Men idag var det roligt! Jag har ju hållit på med yttertrappen rätt länge nu. Tagit bort en rutten bräda, lappat i med en annan, slipat lite. Inte är det perfekt men det är helt OK och jag bestämmer faktiskt själv vad som duger så det så. Nu fick jag plötsligt för mig att det var dags och efter lagårn åkte Johan och jag bort och målade trappan med en blanding av linolja, tjära och balsamterpentin, helt enligt regelboken. Det blev nog jättebra, tyvärr var det mörkt när vi var klara så jag får inte se det ordentligt förrän i morgon. Jättekul också att göra sådant ihop med Johan! Vi var så väldigt nöjda med oss själva när vi åkte hem :-).

Äntligen har det blivit av! Alla sex eldstäderna är sotade och det var längelängesedan. Och alltihop är provtryckt och det är fritt fram att elda. Dock läcker piporna lite mellan varandra just i nederkant av skorstenen (den är åtgärdad men inte tillräckligt långt neråt tydligen) och sotaren tyckte att jag skulle se till att en murare fixar det. Inte för att det spelar så stor roll just nu men för att det kommer att bli värre. jojo, det är mycket som behöver fixas... Men jag ska ju ändå ha dit en murare förr eller senare.

Först källaren dock. Nu vet jag att de kommer att börja sent i höst. Kul att det kommer igång redan nu, kanske blir det klart till nästa sommar. Jag har mycket kvar att förbereda de här veckorna som är kvar, bryta upp golv i köket och hallen, bära ut kylskåp, fortsätta att elda upp källaren..

Det härliga är att jag inte alls känner mig stressad när jag är där. Tvärtom känner jag mig väldigt fridfull. Jag tänker inte alls på allt annat som jag borde göra... Det är helt enkelt en fredad zon och det var väl just det jag behövde.