Jag har känt mig förlamad av allt som måste göras i huset, och inte vet jag riktigt hur eller var jag ska börja. Idag hade jag bett målaren att komma och gå igenom det med mig, för att hjälpa mig att lägga upp en plan. det var väldigt bra, han redogjorde mycket begripligt för allt jag behöver veta. Jag måste börja med taken. det visste jag naturligtvis redan, men inte hur. Några av spännpapptaken är spruckna och så kan man ju inte ha det.

Han berättade hur man kan laga (verkar svårt och kanske inte blir bra, de har målat med fel färg). Eller så kan man helt enkelt sätta ett gipstak under. Det blir snabbt och enkelt, lite fult och inte helt gratis (men inte jättedyrt heller). Eller så tar man helt enkelt ner pappen eftersom det finns jättefina brädtak under. I köket måste jag i vilket fall göra så, där är pappen skadad när mellanväggen revs ner.  Problemet är att det låter enkelt att ta ner pappen men det är tusen och åter tusen nubb som den är fastspikad med.   Dessutom är det två lager papp, varje lager med egna nubb. Varje nubb är så svår att få bort att man hinner ge upp två gånger innan man till slut äntligen får bort den... Och sedan måste man skrapa färg och måla.. Men det blir förmodligen jättesnyggt till slut. En billig men arbetsam lösning. Av sex rum är det två där taket går att ha kvar som det är utan åtgärd. Fyra rum måste jag alltså göra något med. Hur många nubb skulle det bli?Jag gissar att det lär bli något gipstak någonstans...

Jag har väntat och väntat på hur det skulle bli när det hade torkat klart. Igår fick jag se att kanterna inte var helt OK, det såg tunt ut på vissa ställen. Så jag fuktade upp och strök en gång till. Rena katastrofen - det försvann mer än jag fick dit såg det ut som. På kvällen strök jag en gång till. Idag på morgonen var det spännande - döm om min förvåning när det var helt perfekt, kritvitt i ordets rätta bemärkelse. Men då såg själva valvet lite flammigt ut i jämförelse. Så det var bara att göra en strykning till där också. 1:2 har jag blandat nu de sista gångerna. Och nu på kvällen när jag kom så blev jag helt nöjd!! En märklig och ovan känsla....

Nu ska jag olja träet i väggen med dörrarna.

Men först måste jag få klart det här eländet med färgen bakom elementen. Plötsligt har det blivit bråttom. Jag har (på inrådan av byggmästaren) bestämt mig för att det ska vara en slinga med vattenburen värme i köket och rummet. Slingan ska ligga just över tegelmuren för att hindra att fukt vandrar uppåt där. Det är också för att det passar bra att installera vattenburen värme (som man väl ändå vill ha i framtiden) nu när golven ännu inte är lagda. Till att börja med sak jag ha en elpatron som värmekälla, känns inte helt bra men elradiatorer blir väl ungefär detsamma. Jag får väl elda mycket så att det inte går el hela tiden. I alla fall så måste radiatorerna upp nu när slingan läggs. Och då bör det målas vitt under fönstren bakom de blivande elementen. Det går inte jättebra för mig med den målningen... skitfult är ordet. Jag har rivit bort all lös tapet och slipat och spacklat och sedan när jag målar så är det ändå en massa tapet som vill lossna. Bara att riva bort mer, sucka och slipa. Hoppas det inte kommer att synas alls därbakom. Hade ju varit smart om jag hade tapetserat hela väggarna redan innan de började jobba i huset. Fast då visste jag inte riktigt vilka väggar som skulle vara kvar mellan rummet o köket. Men ytterväggarna... Nu är det så dags, nu får det vara så här. Alldeles trött blir jag ibland bara av att tänka på allt som måste göras i detta hus...

Nu har den kommit, linullen för isolering. Ett material som andas och därför passar bra i såna här gamla hus. Bra även när man isolerar tak eftersom det inte behövs någon luftspalt. Lite svårhanterlig var den, de tjocka kakorna är väldigt sega och går inte att dela med kniv eller andra vapen vi provat. Fogsvans funkar hyfsat men det blir smuligt.    

Två lager lägger de, varmt och mysigt verkar det bli. Dessutom luktar det fantastiskt gott i huset med all denna linull. :-)

Rörmokaren har också varit igång och dragit fram vatten och avlopp till min köksö. Dessutom ska det bli en slinga vattenburen värme med radiatorer i de här två rummen eftersom man då kan lägga ett rör i golvet just över tegelmuren för att förhindra att fukt vandrar uppåt. Det har byggmästaren räknat ut. Och så är det ju då förberett för att sätta in en pelletspanna så småningom.

Målaren har varit och spacklat taket i badrummet. Den här dagen har inte gått med plus minsann - två hantverkare, två rörmokare och en målare ska jag avlöna. Dessutom har jag tappat en stor bit av en tand och backat på en ny volvo idag. Och jobbet jag gjorde på eftermiddagen, en mätning, visade sig inte ha fastnat i loggern och måste göras om på en ledig dag. Alla dagar kan inte vara bra dagar...

Murstocken ser fortfarande inte klok ut, alldeles flammig. Kan det verkligen bli bra? Borde jag göra fler strykningar?

Jag har fått veta att huset är byggt 1863. Tydligen finns det ett gammalt foto från just byggåret där man ser grundstenarna utlagda. Jag ska få en kopia. Verkar vettigt, skulle varit konstigt om de gjorde ett såpass gediget bygge 1890 när gruvan redan var på retur. Brytningen slutade 1909. 

Jag målar och målar. Är nu redo för sjunde strykningen idag, tror nog att det räcker sedan. Men hur ska man veta? Den första bilden nedan är tagen morgonen efter fjärde strykningen. Nästa bild tog jag efter att ha strukit en femte gång. Man kan undra... går det överhuvudtaget framåt? Vet jag vad jag håller på med? Kommer det någonsin att bli bra?

Det är roligt att kalka men jag måste erkänna att "jättekul" är inte det enda användbara ordet när man ska beskriva hur det är att stå högst upp på en stege och måla undersidan av ett valv med vattentunn färg... Ett annat användbart ord är t ex "slabbigt". Dessutom är stegen lite trasig påstår Erik. Vad gör man inte för att få lite spänning i tillvaron?

Jag är snart redo att kalka murstocken. Det var bra att träna på den lerklinade väggen, jag lärde mig en del. Det gäller att ha rätt blandning. Jag har läst att man ska ha 1:5 med kalk och vatten, och stryka minst fem gånger, då blir det bäst. Men på kalkpastan jag köpte stod det 1:1 och stryka två gånger. Dumt tänkte jag, första gången ska det vara så tunt att man inte ser att det är målat, men de vågar väl inte skriva det för de tror att folk inte har något tålamod. Tänkte jag och blandade 1:5 och målade och det syntes inte att jag hade målat och jag hade inget tålamod... Utan blandade genast mer (1:4) och målade igen. Tredje strykningen gick rätt bra. Fjärde hade jag inte väntat tillräckligt och dessutom försökte jag lägga på lite mer och då rann det och tog med sig även underliggande. Femte gången blev plötsligt jättebra. Då hade jag 1:3.

Så nu ska jag börja med 1:4 och sedan gå till 1:3. Och vänta tillräckligt länge emellan strykningarna. Och stryka sådär sex eller sju gånger... Det är också svårt att täcka golvet ordentligt, kalkvattnet kryper in under tejpen och missfärgar mina fina plankor. Så där ska jag lägga ner mycket jobb den här gången. Jag har uppfunnit en väggdusch av en select-pump (går ju att använda till korna igen sedan) och en gammal vattenkanna, så att jag slipper gå med sprayflaska på hela ytan när jag förfuktar.

Jag har skurat träväggen och dörrarna och hittade mycket gammal skit i hörnen. Och en bit gyllene tapet som låg inkilad bakom murstocken.

Gipsskivorna i snedtaket som jag hade tänkt skulle vara ett jobb för ett proffs fär jag nog ge mig på själv. Ska börja med spacklandet mellan strykningarna av murstocken. Målaren hade inte tid sa han. Men han ville nog inte helt enkelt. Det finns väl fler målare men inte så bra. Jag får väl skärpa mig och göra mitt bästa...

Mycket jobb finns det alltså just nu. Synd att man måste hålla på med att mjölka och fira påsk och sånt också...

Bilden är från toaletten därnere under trappan. Det blev att bryta upp hela golvet och sanera ordentligt därunder också. Projektet sväller som sagt. Men det var ju egentligen bra att det blev gjort, nu är huset ännu mindre ruttet!  

Lite motgångar hör väl till...

Här trampade någon plötsligt genom golvet. Jag som trodde att jag inte längre hade något ruttet hus... Detta är på den lilla blivande toan under trappen och därunder var bjälkarna som sämst så jag blev väl inte direkt förvånad. Men det blir extra jobb med att byta golv där. Som tur är ska det ju ändå inte synas där, det ska bli våtrumsmatta.  

För övrigt flyter det på. Jag har provat att kalkmåla en lerklinad vägg i en garderob för att träna innan jag ger mig på den mäktiga murstocken. Markus har krupit omkring på vinden och isolerat. Badrummet däruppe är nu redo för finlir. jag ska kalka murstocken som sagt, och olja träväggen och plankorna. Men gipsväggen i snedtaket törs jag nog inte måla själv, det verkar svårt att få det bra med alla skarvar. Och för en målare är det ju ett litet och enkelt jobb så det blir nog så att jag anlitar ett proffs för just det taket åtminstone.

Huset är byggt i tre sektioner. Två bodelar med rum och i mitten en gemensam hall och trapphus, med de två murstockarna som naturlig avgränsning på båda sidor. Nu när byggkillarna har varit uppe och krupit på vinden ovanför det blivande badrummet har de insett att taket är helt oisolerat över mittensektionen. Logiskt egentligen, där bodde ingen, varför lägga ner jobb på det, man eldade bara i rummen. men jag har ju tänkt att bo i hela huset och energi ska man spara. Så nu blir det att ta upp en lucka i taket i hallen utanför badrummet och därifrån isolera den delen av huset så gott det går. Projektet sväller hela tiden.

De jobbar på med badrummet och har nu gjort en snygg lösning på problemet med det sneda hörnet. Och jag vet nu vad det ska vara för klinker. Inte det billigaste kan jag ju avslöja... Men det kommer att bli otroligt bra och då får man väl tåla kostnaden. Nu när jag kan se framför mig hur bra det kommer att bli så kan jag inte nöja mig med något annat.

Lite surt är det att det kommer att dröja länge innan det blir beboeligt. Till jul är en realistisk plan enligt Markus byggare. Nu först blir det en väntan på att muraren har tid att komma. Jag har ju fyra olika jobb åt honom så han är efterlängtad. Och så väntar vi på linull för att isolera golv i kök och rum. Det känns väldigt länge att behöva vänta till jul, men en fördel är ju att jag hinner tjäna ihop lite mer pengar... Och så får jag ju tid på mig att måla och tapetsera i lugn och ro. Jag ska göra klart ett rum i taget har jag tänkt. Men det går knappt att börja förrän det har blivit golv på golvet tycker jag. Fast en del dörrar och lister kan jag nog stå ute och måla om det snart blir lite varmare.