Idag var den stora dagen när vi skulle få reda på hur angripet virket under kolstybben egentligen är. En jättebil med lång slang har dammsugit hela halva huset. Det visade sig att under kolstybben fanns ett planklager till. Och därunder ett lager spån. Och sedan det ruttna virket... Det blev ett riktigt heldagsjobb. 1790 kr/timme... Men det hade ju inte varit billigare att betala timme på tre man som skulle ösa ut det för hand.. särskilt inte när det visade sig vara två lager...

Jag vet inte ännu hur bedömningen av virket har gått, vi får väl se i morgon.

Hoppas verkligen att det visar sig vara lite mindre angripet än befarat.. men man ska väl inte hoppas för mycket.

Det här projektet med huset har verkligen gått in i en ny fas nu. Jag var så less och trött på att gå och plocka virke i min ruttna gamla källare. Det var nästan så att jag började ångra mig och tro att det aldrig skulle bli något av det här. Men nu, nu känns det plötsligt alldeles vansinnigt roligt. Omtumlande är ordet. Jag kan inte sova på nätterna för jag ligger och planerar. Och hela tiden kommer vi på nya häftiga lösningar. Dörren som blev över nu när det bara behövs en skafferidörr - passar den till toan därnere? Vi mäter - två centimeter tillgodo!!

Och badrummet kommer att bli helt fantastiskt med murstockens valv. Jag googlar på "badkar med tassar" numera, det krävs nog ett sådant... Killarna som jobbar i huset är engagerade och kommer med nya idéer och förslag på lösningar. De blir nästan lika glada som jag när det visar sig finnas ett oskadat och fantastiskt planktak ovanför det fula innertaket i hallen.  

Om det faktiskt går att slutföra allt det som vi nu har påbörjat så kommer huset sannerligen vara något att glädjas åt. Och mest fantastiskt är att det inte verkar helt orealistiskt...

Ja jösses, nu är det en annan fart i mitt hus! Slantarna rullar och flisorna ryker. Äntligen! Jag ber om ursäkt för den dåliga bildkvaliteten, tror kameran hade råkat bli lite dammig...

Så här såg köket ut vid lunchtid idag. Nu är inget kvar. Det blir ju lättare att tänka fritt...

På torsdag ska det komma en bil med torrsug och suga upp all kolstybben som var fyllning i trossbotten under de två rummen som är ovanför den ruttna delen av bjälklaget. Det är nödvändigt att blottlägga bjälkarna.

Här hade vi mycket bryderier om vilken vägg som var den ursprungliga. Det visade sig att den ursprunliga väggen var kapad och istället hade man gjort en ny vägg av de gamla golvplankorna. Dem har vi sparat förstås.

Och se här en glad överraskning i hallen! Vilket fantastiskt golv som kom fram under spånskivorna! Jag trodde det skulle vara förstört, trodde skivorna var limmade. Kanske behöver det inte ens brytas upp...

Hehe, vi övningskörde en stund i går kväll stora sonen och jag. Stannade till lite vid Huset. "Åh, den här plankan får jag inte loss" sa jag och knabbade lite lamt med kofoten.... genast rycktes den ur min hand... efter en kvart såg det ut så här.... var det någon som sa ngt om lata tonåringar???

Vi hade trevligt en stund med fantasier om hur det ska bli sedan...

Ser ni den öppna spisen?

Och bänkskivan från diskbänken och fram under fönstret?

Och det stora köksbordet med kökssoffa under andra fönstret...

Jag tror absolut man måste ha förmågan att leva i en fantasivärld om man ska orka med ett sånt här projekt. Den verkliga världen är inte alls lika rolig för tillfället....

Projektet att elda upp källaren börjar nu nalkas slutet. Nu kommer hantverkarna närsomhelst för att byta ruttna bjälkar. Ska bli spännande! Jag är inte helt klar med källaren men det syns åtminstone en tydlig skillnad, jag har gjort en heroisk insats tycker jag själv. Nu på slutet är det ännu jobbigare för nu är det friskare virke som oftast måste sågas. Det känns ju ganska bra, det var lite otrevligt att bryta breda grova plankor i lagom vedträbitar, kändes inte riktigt som att jag har köpt nåt bra hus... Projekt elda källaren har varit "allomfattande", jag har inte haft någon kraft alls över till att tänka på resten av huset eller vad jag i övrigt vill göra. Men förhoppningsvis kommer den lusten tillbaka när läget i källaren väl är under kontroll.

Jag har fördubblat min eldningskapacitet genom att elda i kaminen i rummet också. Och faktiskt börjar det nu synas lite skillnad. Men än är det mycket kvar. Jag vet ju inte riktigt hur lång tid jag har på mig men antar att de kommer att börja jobba med mitt hus mycket snart nu. Kanske ska jag ta killarna till hjälp en dag nu på lovet. Jag vill inte gärna att de ska jobba med det mögliga virket, men det som är friskare kunde vi ju bära ut, det virket är jobbigare att dela i lämpliga vedträbitar dessutom. Hmm, jag blir inte precis övertygad om att jag har gjort ett bra köp när jag står i källaren till mitt hus och bryter sönder tvåtumsplankor i lagombitar...

Jag är i alla fall klar med att ta bort plastmattor och "klickgolv" i de rummen där golven ska brytas upp. Ohemtrevligt, smutsigt och lite småkallt är det nuförtiden i mitt hus, men ju mer jag hinner förbereda desto fortare kan hantverkarna komma igång med väsentligheter. Jag hoppas ju att det kommer att bli klart till våren med golven, och helst ett badrum också...

Det är inte alltid roligt med mitt hus. Jag börjar tillexempel bli rätt trött på att elda upp källaren, har hållit på med det nu i många veckor och det syns inte ens.. Kärvt också emellanåt att få drag i spisen. Jag tror det beror på att skorstenen är så stor. Tur att min händiga väninna kom på besök och visade mig några tricks!

 Och igår när jag skulle flytta den gamla moraklockan som var kvarlämnad ut från rummet där golvet ska brytas upp så gick det helt åt skogen. Jag hade nämligen ingen aaaning om att huvudet sitter löst på sådana klockor så jag lutade den för att komma igenom dörren... Superkorkat. Jag hade visserligen tur, inga vitala delar blev skadade men en del av färgen från urtavlan släppte.

Men idag var det roligt! Jag har ju hållit på med yttertrappen rätt länge nu. Tagit bort en rutten bräda, lappat i med en annan, slipat lite. Inte är det perfekt men det är helt OK och jag bestämmer faktiskt själv vad som duger så det så. Nu fick jag plötsligt för mig att det var dags och efter lagårn åkte Johan och jag bort och målade trappan med en blanding av linolja, tjära och balsamterpentin, helt enligt regelboken. Det blev nog jättebra, tyvärr var det mörkt när vi var klara så jag får inte se det ordentligt förrän i morgon. Jättekul också att göra sådant ihop med Johan! Vi var så väldigt nöjda med oss själva när vi åkte hem :-).

Äntligen har det blivit av! Alla sex eldstäderna är sotade och det var längelängesedan. Och alltihop är provtryckt och det är fritt fram att elda. Dock läcker piporna lite mellan varandra just i nederkant av skorstenen (den är åtgärdad men inte tillräckligt långt neråt tydligen) och sotaren tyckte att jag skulle se till att en murare fixar det. Inte för att det spelar så stor roll just nu men för att det kommer att bli värre. jojo, det är mycket som behöver fixas... Men jag ska ju ändå ha dit en murare förr eller senare.

Först källaren dock. Nu vet jag att de kommer att börja sent i höst. Kul att det kommer igång redan nu, kanske blir det klart till nästa sommar. Jag har mycket kvar att förbereda de här veckorna som är kvar, bryta upp golv i köket och hallen, bära ut kylskåp, fortsätta att elda upp källaren..

Det härliga är att jag inte alls känner mig stressad när jag är där. Tvärtom känner jag mig väldigt fridfull. Jag tänker inte alls på allt annat som jag borde göra... Det är helt enkelt en fredad zon och det var väl just det jag behövde.

Det går inte precis framåt. Jag tänkte olja in yttertrappan men när jag slipade den lite insåg jag att en del bräder behöver bytas... fram med kofot och fogsvans... jag har tagit loss en del och sågat till nya (hittade så passligt en bortglömd brädhög hemma på gården i helt lagom dimension) och där tog det stopp. Men rätt vad det är kommer jag väl igång igen..?

Kofoten har jag nu burit ner i källaren - jag kom på den genialiska idén att om jag varje gång jag är i huset tar med mig en papperskasse med styckat virke från källaren och eldar upp det i vedspisen så kommer jag till slut att ha röjt lite i källaren och jag får värme i murstocken (och i huset :-) på köpet.

Vattenhalten i bjälkarna i källaren är nu nere i 18% så nu kan man nog anse att hussvampens tillväxt är stoppad för ögonblicket.

I slutet av denna veckan ska jag få besked om när de kan börja jobba med huset de som ska byta bjälkarna.