Tänkte att det kan kännas bra för Klaus att veta att jag följer hans goda råd. Nu är jag redo att måla både här och där. Faktum är att en känsla börjar smyga sig på mig, en känsla av att det kanske inte längre är helt oöverstigligt alltihop...

Jag var ju så nöjd med mitt målade kökstak, jag tyckte det blev så bra till slut och att det var värt allt arbete. Men jag ropade hej för tidigt... Nu fick jag se att färgen släpper på vissa ställen. Så kan man ju inte ha det. Jag har ju mer färg kvar i den nyansen (ungefär åtminstone) så jag slipade bort det bubbliga och sedan hoppas jag att det går att lappa i utan att det blir alldeles jättefula fläckar. Suck, aldrig får man vara riktigt glad...

Min bänkskiva blev i alla fall fin. Nu har jag lärt mig att linolja på färskt trärent virke ibland gulnar mycket medan den härdar. Det kanske inte blir snyggt. Tydligen kan man hejda det genom att solbleka oljan. Det är ju för sent nu, men jag kan inte låta bli att kånka ut hela bänkskivan i solljuset sådana här strålande vinterdagar. Vem vet, kanske har det en viss blekande effekt...? Pärlsponten bakom ska jag måla med en ljusgrå linoljefärg som jag också tänker använda på Johans golv och på fönster- och dörrfoder i köket. Ska provmåla lite först...

Rörmokaren ville ha upp diskbänken men då måste bänkskivan först dit. Den var sågad sedan en tid men nu är den även på plats. Underbar eller hur. Johans tall var det, som blåste omkull. Jag ska olja den men den kanske bör torka en tid till först?

Lite småfix med murstocken. Vet inte riktigt om jag kanske borde lägga mig i lite mer vilken puts han egentligen tänker använda... det borde ju vara kalkputs egentligen.. Men jag har stor respekt för den muraren som gör ett superjobb med kakel och klinkers så jag vill inte direkt vara besvärlig...

Tog också ett sista kort av schablonmålningen som någon gladde sig åt kanske 1870... Fint och prickigt hade de då i sitt spisrum.

Sedär, nu har jag svärtat spisen i köket också. Nu ska jag bara måla kupan och resten av murstocken (efter att muraren har lappat o lagat lite), sen blir det riktigt bra. För dem som undrar kan jag meddela att fast man inte tror det så torkar den kladdiga spissvärtan efter några dagar och det blir helt normaltorrt och kladdar inte av sig alls.  

Nu lite roligare jobb - jag tog hem tapetprover. Tror det blir den blommiga, den andra är lite för trist.

Mitt senaste hatobjekt taklisterna har blivit uppsatta idag. Blev ju OK. Jag hade nog inte tänkt att de skulle upp förrän jag hade tapetserat, men nu när jag sett hur mkt krångel det var med att få dit dem känns det skönt att jag inte behövde göra det själv. Jag ska måla dem en gång till nu.

Och så har det helt brutalt blivit ett hål i taket. Där ska utsuget vara till spisfläkten. Jag köpte en fläkt förra veckan.

Taklisterna till köket blev en tröttsam historia de också. Någon sorts sekunda skitvirke som hade gjort sig bättre som ved tror jag. Jag har slipat och spacklat och slipat och målat och slipat osv i oändlighet. Hela tiden reser sig nya stickor i ytan. Nu får det vara bra. Jag har äntligen fått ungefär rätt nyans också, med lite grön umbra i som i taket. Borde ha sparat lite färg...

Trist att lägga ner så mycket jobb på dessa helt alldagliga tråklister när det borde varit vackra hålkälslister egentligen. Men nu har jag kommit till det stadiet att jag vill att det ska bli färdigt nån gång, på bekostnad av de perfekta detaljerna. Någon perfektionist är jag ju som tur är verkligen inte heller.

Det blir bra. Nästan för bra. Känns konstigt att de bygger ett så supertjusigt kök bara till mig. Golvet blir också fantastiskt bra, jag är glad att jag valde riktig plank.

Murstocken bredvid vedspisen har jag inte vetat hur jag skulle hantera. Men nu föreslog muraren att han fixar upp den så den blir som spiskåpan och så kan jag måla rubbet sedan. Det blir bra. Så nu har jag tagit bort alla lager tapeter som satt därpå. Ett tips är att om man rollar på tapetklister och sedan plastar in alltihop några timmar så släpper tapeterna ganska lätt. Underst var en blåprickig schablonmålning. Och sedan en tidning från 1929. Det var då de rev den gamla spiskåpan.

Muraren har mer jobb nu, kakel vid diskbänken och så ska han lägga fall åt mattläggaren på lilla toan. Och då har såklart vattnet frusit. Det är ju egentligen avstängt, men man kan ta vatten vid huvudkranen i källaren. Kunde. Men snart igen förhoppningsvis, nu är där en värmefläkt.

Yes, nu har de börjat hänga köket. Inte full fart kanske, men ett par skåp åtminstone. Sedan måste elektrikern komma innan det går att fortsätta....

Jag har haft så mycket ångest om detta kök som blir så dyrt. Och färgen som blev konstig.. (obs på bilderna får man ingen vettig uppfattning om färgen, den ser grönare ut i verkligheten). Men faktum är att nu när jag stod och tittade på de två skåpen som nu sitter uppe kunde jag plötsligt känna att det kommer att bli ett riktigt kök. Ett riktigt bra kök. Som jag kommer att trivas i. En underbar känsla och jag tror inte att jag kan beskriva den så att den som läser verkligen förstår vilken enorm skillnad det gör.