Jag målar och målar. Är nu redo för sjunde strykningen idag, tror nog att det räcker sedan. Men hur ska man veta? Den första bilden nedan är tagen morgonen efter fjärde strykningen. Nästa bild tog jag efter att ha strukit en femte gång. Man kan undra... går det överhuvudtaget framåt? Vet jag vad jag håller på med? Kommer det någonsin att bli bra?

Det är roligt att kalka men jag måste erkänna att "jättekul" är inte det enda användbara ordet när man ska beskriva hur det är att stå högst upp på en stege och måla undersidan av ett valv med vattentunn färg... Ett annat användbart ord är t ex "slabbigt". Dessutom är stegen lite trasig påstår Erik. Vad gör man inte för att få lite spänning i tillvaron?

Jag är snart redo att kalka murstocken. Det var bra att träna på den lerklinade väggen, jag lärde mig en del. Det gäller att ha rätt blandning. Jag har läst att man ska ha 1:5 med kalk och vatten, och stryka minst fem gånger, då blir det bäst. Men på kalkpastan jag köpte stod det 1:1 och stryka två gånger. Dumt tänkte jag, första gången ska det vara så tunt att man inte ser att det är målat, men de vågar väl inte skriva det för de tror att folk inte har något tålamod. Tänkte jag och blandade 1:5 och målade och det syntes inte att jag hade målat och jag hade inget tålamod... Utan blandade genast mer (1:4) och målade igen. Tredje strykningen gick rätt bra. Fjärde hade jag inte väntat tillräckligt och dessutom försökte jag lägga på lite mer och då rann det och tog med sig även underliggande. Femte gången blev plötsligt jättebra. Då hade jag 1:3.

Så nu ska jag börja med 1:4 och sedan gå till 1:3. Och vänta tillräckligt länge emellan strykningarna. Och stryka sådär sex eller sju gånger... Det är också svårt att täcka golvet ordentligt, kalkvattnet kryper in under tejpen och missfärgar mina fina plankor. Så där ska jag lägga ner mycket jobb den här gången. Jag har uppfunnit en väggdusch av en select-pump (går ju att använda till korna igen sedan) och en gammal vattenkanna, så att jag slipper gå med sprayflaska på hela ytan när jag förfuktar.

Jag har skurat träväggen och dörrarna och hittade mycket gammal skit i hörnen. Och en bit gyllene tapet som låg inkilad bakom murstocken.

Gipsskivorna i snedtaket som jag hade tänkt skulle vara ett jobb för ett proffs fär jag nog ge mig på själv. Ska börja med spacklandet mellan strykningarna av murstocken. Målaren hade inte tid sa han. Men han ville nog inte helt enkelt. Det finns väl fler målare men inte så bra. Jag får väl skärpa mig och göra mitt bästa...

Mycket jobb finns det alltså just nu. Synd att man måste hålla på med att mjölka och fira påsk och sånt också...

Bilden är från toaletten därnere under trappan. Det blev att bryta upp hela golvet och sanera ordentligt därunder också. Projektet sväller som sagt. Men det var ju egentligen bra att det blev gjort, nu är huset ännu mindre ruttet!  

Se här, nu har jag ett takfönster i badrummet! Ett mycket diskret för att inte störa det K-märkta yttre utseendet på huset.

Elektrikern har dragit in en massa sladdar i badrummet. Det ska bli inbyggda smålampor som man kan dimma ner. Och i själva valvet en kristallkrona (det har byggarkillarna framhärdat i...). Och så ska det förstås vara handukstork och golvvärme. Och en lampa över spegeln, och urtag för rakapparat och hårtork och sånt. Och så ska det vara inbyggda högtalare med en sladd ner till ett skåp i hallen där man kan ställa datorn eller ipoden eller vad man nu har för musikmaskin.. Man kommer att kunna ligga i badet och titta på stjärnorna och lyssna på celloinspelningar med Jaqueline du Pres ...

Mitt enda problem just nu är att jag hela tiden ändrar åsikt om väggkaklet. När det gäller golvet har jag kommit på lösningen att ha rutigt med tegelbrunt och beige, en variant som jag kom på efter att ha tillbringat en intressant halvtimme med en mycket kunnig kakelsäljande kvinna. Och då verkade det jättebra med en vit med beige ton på väggarna, ganska stora rektangulära med speciell struktur. men det var igår.... nu vet jag inte längre....

Handdukshängarna är oljade. Man ska olja "våttivått" så länge träet suger. Det suger. Jag har ändrat tidsgränsen till "tills man tröttnar". det finns en övre gräns för hur många timmar i sträck man kan ägna åt att stå och pensla på olja på en och samma träbit... Jag har lite annat att göra också... Om jag tar fram träbiten igen nästa dag så sväljer den lika mycket till.

Det händer lite. Här ska toan vara. Vägghängd blir den, det passade bra eftersom jag önskade mig en hylla utmed badkaret. Lägg även märke till att det faktiskt är lite golv på golvet.  

Och här på väggen blir det handfat och kommod.

Vattenledningarna till duschen är inkretade i lerkliningen, på så vis kommer de rakt ut från väggen sedan.

Och utanför huset är det väl kanske inte prydligt men den gigantiska högen med ruttet virke är nu flisad och bortforslad!

Oj, jag läste lite i Lottas heminredningstidningar om olika badrum och insåg plötsligt att om man gör "omfattande förändringar i dragningen av vatten och avlopp" så måste man göra en bygganmälan. Ingen tvekan att det här projektet faller in under rubriken "omfattande"... Men jag hittade en blankett på kommunens hemsida, den är nu ifylld och jag har skickat med lite skisser och bilder. En sympatisk man från kommunen ringde sedan upp och gav klartecken för fortsatt arbete :-). Tänk att det ibland kan vara så enkelt...

När jag var och tog bilderna insåg jag att vi glömt att prata om golvbrunnarna. jag skulle mycket hellre velat ha rostfria än de här i vit plast. men nu känns det rätt jobbigt och gnälligt att vilja ändra. Kanske blir detta också ok, vitvarorna kommer ju ändå att vara vita. Golvet ska vara rutigt med klinker fast jag har inte tänkt svart och vitt (eller ska det vara det? mer traditionellt kanske? och lite kul just i min familj med "schacktouchen"?) utan jag har tänkt mörkgrått och ljusgrått och då kommer ju de vita golvbrunnarna att synas ganska tydligt. Eftersom jag nu vet att några heminredningsintresserade människor har börjat läsa den här bloggen så mottager jag tacksamt synpunkter i denna svåra fråga...

Som det verkar var det inte värsta scenariot. Mycket måste bytas förstås men det var ju två bjälklag och det översta är friskt. Det undre mycket ruttet men det undre bjälklaget verkar haft som enda funktion att hålla uppe det undre lagret av isolering. Huset vilar inte därpå, inte golven heller. Fast just golven vilar numera i frid på en enorm hög utanför huset... Utom vissa delar som går att återanvända som trossbotten. Det gör inget alls, det var ju inte de gamla plankgolven, de hade blivit mellanväggar redan på 30-talet. Bara på ett enda ställe var det ruttet ända upp till det övre lagret.  .

På denna bilden ser man också att det är ett stort utrymme mellan tegelinnerväggen i källaren och den yttre stenmuren. Det utrymmet ska nu fyllas med lecakulor och överst med kalkbruk. När de har bytt det som ska bytas ska de lägga tillbaks två isoleringslager likadant som förut. Fast nu blir det förmodligen mineralull.

Man får vara försiktig numera och inte gå in genom dörrar hursomhelst. Kul förresten att denna dörren satt kvar i väggen bakom det lilla duschrummet.

På bjälken som går genom dörröppningen ser man att den inte är skarvad. det är fullängd genom hela huset på bjälkarna! Det är rejäla träd som har gått åt för detta bygge minsann.

Nu övervåningen.

Mellanväggen är riven i de två förråden som ska bli badrum. Vad sägs om den pampiga murstocken??! Inte alla badrum som har sådant tak... Bilden är tagen inifrån och ut mot hallen. Om jag vänder mig om ser man platsen där takfönstret ska vara. De två ljusinsläppen ska läggas igen (högt prioriterat enligt besiktningsmannen) och istället ska det bli ett takfönster i mittenfacket.