Här ska du skrapa ner till trärent sa Ahlström. Det har jag aldrig ifrågasatt, och jag vet precis hur snyggt det kommer att bli, jag har varit inne i två likadana hus som mitt där garderoberna i hallen är trärena och i det ena dessutom oljade. Hur underbart som helst. De speciella rundade hörnen är helt enkelt hela stockar och när de är trärena och oljade vill man bara stå och klappa på dem...

Där är jag inte ännu. Min hall var ju inklädd med innertak och innergolv och glasfiberväv på väggarna. Och med ett duschrum i hallen. Golv och tak och duschrum är borttagna men mer har jag inte gjort. Glasfiberväven har vi använt som klotterplank, besökande barn och ungdomar har ritat fritt.

Lite halvhjärtat har jag ibland pillat bort lösa färgelagor i taket. Men nu är det dags. Jag har nämligen fått goda idéer av en kreativ besökare och nu vet jag precis hur fantastiskt det ska bli. Jag har en vision och då blir jobbet plötsligt roligt.

Det mesta av glasfiberväven har jag rivit bort. Övre halvan av väggarna skrapar jag nu först. Där är det limfärg under och är inte åtminstone inte helt omöjligt att liksom sprätta bort färgen. Jag kände mig nöjd med takten "en kvadratdecimeter om dagen". Tills jag räknade ut hur lång tid det då skulle ta att skrapa hela hallen... ca fyra år... Så nu har jag ökat min ambitionsnivå en aning angående lämpligt dagsverke.

På de släta ytorna kring dörrarna ska det tapetseras, med en underbar färgstark och lekfull tapet, det är det som är visionen. De ytorna är lerklinade utom där duschrummet var, där har snickarna satt gipsskivor (som jag också har klottrat på). Men Carina tror inte gips är nödvändigt, hon tycker jag ska sätta covertapet direkt på lerkliningen. Jag har inte bestämt mig ännu. Men jag tror att glasfiberväven är svår att få bort och i så fall är ju covertapet ett bra alternativ. Sätta gips verkar svårt...